Johan.

Du är det finaste jag vet, du är det vackraste i världen. Du är som stjärnorna, som vindarna, som vågorna, som fåglarna, som blommorna på marken.
Du är min ledstjärna och vän, du är min tro, mitt hopp, min kärlek. Du är mitt blod och mina lungor, mina ögon, mina skuldror,mina händer och mitt hjärta.

Ibland ræcker inte orden till. Ibland ønskar jag att du kunde læsa mina tankar. Se rakt in i mitt hjærta.Se hur hårt mitt hjærta slår før dig Johan. Jag ønskar jag kunde få dig o alla andra att førstå hur bra du får mig att må.

Jag ønskar du,kæra væn, kunde se hur bra jag mår nu. Du som har sett mig længst ner på botten. Jag ær på toppen nu. Tack vare Johan. Han visade mig hur riktig kærlek ser ut. Att man kan må bra samtidigt som man delar sitt liv med någon. Det går, o nu vet jag det. Ønskar bara du kunde se det o dela min glædje. Mitt hjærta ær tillræckligt stort. Jag kommer aldrig glømma hur du stod brevid mig i vått o tortt. Hur du høll mig øvanfør ytan o hjælpte mig upp. Jag kommer aldrig glømma det. Hur många mil jag æn ær ifrån dig så kommer jag alltid finnas vid din sida. Alltid.