När vi rör varann.

Du älskar mig väl ännu, är frågan som du har. Jag ska hellre öppet såra dig, än att ge en lögn till svar. Och vem är jag att döme, din handling och ditt ord. Jag har ju bara börjat, min vandring på din jord. Men när vi rör varann, är känslan alltför sann och med slutna ögon gömmer jag mig. Då vill jag ta dig i min famn, tills du ropar högt mitt namn och tills min rädsla som jag har i mig tar slut.


Tråkiga inlægg men just nu ær jag bara allmænt depp. O vart ska man visa det om inte hær?