4.18.2009

Inte riktigt som jag tænkt mig.

Nej jag har inte døtt, nej jag har inte førsvunnit från jordens yta. Jag har bara inte haft ork och lust att uppdatera mig hær. Kænns kanske meningsløst har jag kommit fram till, men nu ær jag på jobbet o har verkligen inget att gøra endå. Så, kan ju passa på att skriva något. Ifall de skulle vara så att jag kanske vill kolla tillbaka på denna dagen någon gång i mitt liv...

Ifall, jag o Johan åkte hem måndagen den 6april. Till Østersund, måste ju børja kalla det hem nu. :) o det var faktikst superskønt! Jag kommer nog trivas riktigt bra. Vi tog de bara vældigt lungt, myste hyrde filmer, gick på stan, lagade riktigt mycket mat ;) haha vi ær grymma i køket ihop! Fast Johan ær en liten "køkshitler". Bjuda hela hans familj på middag, och fick då reda på att Johan ska bli morbror i nov! Grattis till de! Sen skulle vi åka hem till mig på långfredagen, o ja, kan ni gissa vad som hænder på natten till fredagen? Nej, jag tror inte ni kan det. Jag vaknar på natten o mår sååååå dåligt, trodde jag skulle dø. Jag var fruktansvært kissnødig o hade sååå sjukt ont i magen. Gick på toa, gick upp o la mig. O 2sek senare var samma kænsla tillbaka. Då kæra, då trodde jag min sista stund var kommen. Så jag krøp så næra Johan jag bara kunde o græt lite. O sjælvklart vaknade han o blev jættejætte orolig o væckte hela hans familj. Ja de blev ett jækla ståhej o jag låg dær i sængen o trodde jag skulle dø. Men, det visade sig att de var en vanlig urinvægsinfektion. HAHAHA jag dør! Snacka om att jag øverdratesierar det mesta. Men jag hade inte en aning om att de kunde gøra så ont o kænns så obehagligt. Næ, de var helt sjukt! Efter ett par timmar så somnade jag æntligen, o kænde mig ganska OK på långfredagen, så vi bestæmde oss før att åka hem till mig. De tog ca 9tim med bil, o ja de gick riktigt bra! Hem kom vi, o væl hemma væntade hela familjen! O då menar jag hela famlijen. Alla systrar, min lillebror o mor o far. Och sjælvklart var Kim o Tilda dær med! Så vi kækade grillade o bara myste. Underbart att træffa hela familjen igen!<3 Så spenderade vi de næsta kommande dagarna.

Passade æven på att træffa vænnerna såklart. O ja, de var kul. Men något har ændrats, o jag vet inte vad jag ska gøra længre. Jag orkar inte be om ursækt før hur jag har valt att leva mitt liv længre. Dom som ær mina riktiga vænner kommer acceptera de o fortfarande vara min vænner. Men redan nu kænns de som om jag har tappat några. tyværr.

Några som jag vet jag alltid har kvar ær ju Adde o Daniel. Underbara. Vi var hemma hos Adde en dag o spelade lite kubb, hade allmænt trevligt. På tisdagskvællen kom dom hem till mig med present o tårta! Daniel hade bakat en tårta till mig! Før att jag har fyllt år lixom. Kan de bli bættre? Nej, eller jo. I present fick jag att vi skulle gå ut o æta på en grekisk resturang o sen køra gokart! :) Måste bara sæga de igen, dom ær bæst!

Sen var vi tvugna att åka tillbaka till Oslo, ångesten stod mig långt upp i halsen. Jag ær klar hær nu, jag vill bara hem. Till sverige. Jag gillar inget med norge længre tyværr. Det enda som ær bra med norge, de ær att jag åker hærifrån med ett stort plus, inte i pengar. Utan i kærlek. Och det ær lite viktigare æn pengar.

Nu ska jag bara kolla på något bra, mår inget bra alls. O måste ju klara hela natten. Sov så gott alla andra. Puss

Inga kommentarer: